Så var Malmöutställningen avklarad. Frasse hade visat fina framsteg hemma på köksbordet! Bra jobbat matte o husse - men när domaren ville handskas med honom var det stopp! Tvärstopp! Inte ens på golvet ville Frasse hälsa på domaren. I nästa klass fick jag visa "Nisse" - han hade däremot vägrat att stå fint på bordet hemma - och det gjorde han här med! Domaren kunde dock känna igenom honom och på golvet uppförde han sig fint (Nisse, alltså). Bland 10 juniorhanar placerade han sig som 2:a ! Grattis Nisse! I öppenklassen visade jag Bäsk, vars matte oturligt nog hade brutit handleden. Bäsk uppförde sig fantastiskt bra, men fick ett blått band (2:a pris). Domaren tyckte att han var lite mycket överallt, utom runt midjan. Nya tider - nya tag.
Efter jobbet idag tog jag Clyde, Freja, Mocca och Bianca med på en - trodde jag vårlik - promenad i skogen. Första uppförsbacken var det barmark, men sen !! Plums, plums i snömodd och på sina ställen hal is hela rundan! Från början gick alla i koppel, ha, ha - gick o gick! Bianca lyckades att sno in både mig, sig själv o de andra var tredje meter ung. Så på behörigt avstånd från bilvägen fick hon springa lös. Hon har ju levt 12 av sina 13 veckor i snö, så nu formligen duschas hon av alla nya dofter från marken. Inne bland träden var det barmark och där irrade hon runt i full fart på sina för långa ben och stora tassar, luktade o snusade och åt spillning från allt vilt som passerat där, för att inte glömma hästskiten på skogsvägen. Mums, mums och när jag väl fått henne därifrån och tio meter till, vände hon tillbaka för att ta en tugga till! Källan till högarna - hästen - dök upp först på ena hållet sedan tillbaka igen på stigen. Freja gillar absolut inte hästar och att "kalla in" Bianca visade sig vara nästan omöjligt. Inga godbitar kvar i fickan, bara en pappersnäsduk, som jag frenetiskt viftade med och försökte få att prassla (ha, ha försök att få en mjuk pappersnäsduk att prassla!!). I sista momangen fick jag tag i illbattingen och hivade upp henne under armen, samtidigt som jag hmmmade åt Freja att uppföra sig. Bianca gjorde allt för att komma loss - hon ville verkligen kolla hästen! Sista biten var det koppel på igen och när vi väl var hemma var jag helt genomsvettig och trött.
Inga fler sådana promenader, tack! Nu får det bli enskild träning, både i att gå i koppel och att komma på inkallning när jag vill, inte när hon vill! Lilla gulliga valpen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar