Peggy

Peggy och hennes syskon har hunnit bli 5 månader! Ikväll tränade jag med henne på valpkursen (=köttbullekurs)! Hon är fantastiskt duktig med att hålla ögonkontakten och lite sämre på att använda alla fyra tassarna i marken. Hon hoppar gärna på två ben, men jag tycker ändå att det har blivit bättre. Till hennes stora besvikelse fick hon ingen kvällsmat utan bara en skål vatten. Efter kvällens övningar var hon alldeles rund om magen pga allt träningsgodis hon fått. Nu sover hon gott i sin lilla koja ända tills imorgon bitti!

Tisdagsaktiviteter

Premiärtur med cykel

Oskyldig? Ånej..!
Inget undgår en sån här nos!

Bianca är en hund som tar plats, både fysiskt och mentalt, och ikväll har hon visat många av sina sidor, både dåliga och goda.
Det började med att hon som vanligt, låg vid sidan om mina fötter när jag lagade middag. Fyra marinerade benfria kotletter låg på skärbrädan i väntan på att stekjärnet skulle bli varmt. Småhundarna var i trädgården och satte igång att skälla. Jag tog tre steg till terassdörren och tittade ut, samtidigt hörde jag ett slafsande ljud och när jag vände mig om såg jag Bianca svälja och vips fanns det bara en kotlett kvar! Hon hade lyckats att på mindre än fem sekunder resa sig upp, sträcka sig och sno tre kotletter och dessutom svälja dem! Just då var hon väldigt billig ! När min irritation hade lagt sig tog jag med Bianca ut och tränade lite kontaktövningar med klicker och apportering. Hon är väldigt lättlärd men har mycket energi, så det gäller att göra träningen varierad och med en hel del "hjärngympa". Efteråt fick hon för första gången prova på att springa vid sidan om husses cykel. Ovant, men för att vara första gången gick det riktigt bra. Det var ett "litet" smakprov av vad en kväll med Bianca kan innehålla!

Påsk

Mocca - vår duktiga spårhund!

Påskhelgen inleddes i fredags med besök av "Kalle" (Svinghammars Bugg) från Danmark. Han var nästan en kopia av pappa "Bäsk", både utseendemässigt och socialt. På kvällen var det födelsedagskalas hos Anders, Ninas sambo. På påskafton fyllde Bäsk, Razzla och Nugga (Frejas avkommor) 3 år - grattis! Gert o jag var bjudna till Monica o Dan i Ystad, där vi avnjöt en fantastisk god middag i trevligt sällskap! Påskdagen inleddes med att lägga blodspår till Mocca och Bianca. För Moccas del var det generalrepetition inför viltspårprovet på annandag påsk. På kvällen kom Per, Mona, Matilda o Kasper på lite påskbuffé. Idag, annandag påsk, åkte Gert, jag o Mocca till Kågeröd för att avlägga ett anlagsprov i viltspår.
Jag o Mocca har tränat viltspår regelbundet i några veckor och nu tyckte jag att det var dags att avlägga ett anlagsprov. Spåret anvisades med en snitsel i starten och en ett 15 tal meter bort för att visa spårets riktning. Några fler snitslar fanns inte på hela spåret. Mocca klarade hela spåret galant och fick mycket beröm av domaren. Jag blev lite nervös av att jag inte hade några som helst riktmärken på var spåret gick, utan fick helt o hållet lita på hunden, vilket visade sig helt rätt. Nu blir det fokus på öppen klass och ett ev. viltspårchampionat.
Ja, så var påsklovet slut. Summerat har vi haft ett fantastiskt väder, träden har blivit gröna, ja t.o.m boken jar slått ut i sin skira grönska. Underbart!! Och - Gert har inhängnat nästan hela vår tomt så hundarna kan röra sig fritt utan vår uppsikt!

Vid havet!

Vackra svanar! Peggy har fått syn på svanarna!

Balansövning -
för Peggy var det bara att hänga med!

Bestämda steg!

Peggy gillade havet o vågorna!

Någon större fiskelycka blev det inte för Gert och Kasper när de åkte ut på Öresund idag. En torsk och en liten sill blev resultatet av en fyratimmars tur på havet i solskenet från en klarblå himmel. Det vackra vädret gjorde att jag och Matilda också åkte iväg till havet. Vi valde att gå längs stranden utanför Ystad, med Mocca och Peggy som sällskap. Sådana här dagar önskar jag att vi bodde vid havet. Lukten, ljudet, saltstänken och känslan är berusande! Mocca fick genast syn på några Skarvar, som satt på stenarna ute i vattnet, och torkade vingarna. Hon kastade sig i vågorna och skulle ut till dem men kopplet tog emot, som tur var. Peggy försökte fånga vågorna, som sakta rullade upp på stranden och blev konfunderad när de drog sig tillbaka igen.
Några fina stenar och några enstaka snäckskal plockade Matilda med sig hem.
Imorgon ska Matilda vara hos en kompis, så hon blev hämtad av pappa ikväll, medan Kasper valde att stanna kvar här, istället för att vara på fritids imorgon. Det är ju påsklov!!

På kurs!

Det är bara att konstatera att jag behöver "en spark i baken" ibland för att träna med hundarna. Om det är åldern eller något annat, tänker jag inte lägga energi på att analysera, men när jag tänker tillbaka har jag nog alltid behövt ett uppsatt mål för min hundträning. En gång anmälde jag vår dåvarande vorsteh till appellklass spår utan att ha tränat personspår innan. Sedan hade jag tre veckor på mig att träna och tränade gjorde jag ! Hon blev tvåa och uppflyttad till nästa klass! Nu hade jag tänkt att träna med Peggy, helst klickerträning, och jag har börjat lite då o då här hemma, men jag kände att vi behöver mer kontinuitet och Peggy behövde tränas ihop med olika hundar. Av en händelse fick jag höra av en kollega att hon börjat på valpkurs på brukshundklubben med sin labradorvalp och där var inte många deltagare. Sagt och gjort - ikväll körde jag upp och frågade om jag kunde hoppa in i kursen och det gick hur bra som helst. Jag har lång erfarenhet från brukshundklubben där jag varit medlem sedan 1965 och där jag tillbringat mycket tid både som tävlande och instruktör, men sedan några år tillbaka har jag inte känt något behov att vara medlem. Så nu är jag tillbaka igen. Mest för Peggys skull, men också för att jag ska köra dit varje vecka och träna ihop med ett gäng andra valpägare. Peggy började med att skälla ut allt och alla, men lugnade ner sig och lyssnade sedan uppmärksamt på mig. Vi gjorde några små enkla övningar och jag har lovat mig själv att hålla tyst (oj - svårt!) om jag inte håller med instruktören. Klickerträningen kör jag här hemma och så ska jag försöka vara en lydig kursdeltagare på torsdagskvällarna. Målet? Att bli Peggy ska bli den lydigaste på kursen förstås!!

Svinghammars Raspberry "Rapp" har flyttat!

Tillbaka efter ett fint genomfört arbete, Bianca i action! Intresserad av Biancas sök.

Så kom den dagen vi längtat efter och på senare tid också fruktat - att Rapp fick en egen familj! I fredags fick vi ett telefonsamtal från en trevlig herre från Uppsala, som var intresserad av Rapp och igår (lördag) kom familjen Hedlund, efter att ha kört 67 mil , för att se om tycke uppstod. Hela fredagskvällen hade jag nästan ångest över att Rapp kanske skulle flytta. Vi hade hunnit bli väldigt kära i honom! Men - det var bara att konstatera att tycke uppstod och det kändes verkligen rätt att han skulle få åka med tillbaka med familjen. Vi konstaterade att det nog var meningen att han skulle hamna just där för när jag berättade att jag helst hade velat kalla honom för Sixten (jag har sagt att om jag ska ha en hanhund till ska den heta Sixten - och då vågade jag inte kalla honom för det, eftersom det skulle innebära att jag behöll honom) blev det glädjetjut för de hade bestämt redan i fredags att han skulle få heta just Sixten!! Det märks tydligt att vi "bara" har Peggy kvar nu för det har blivit så lugnt i huset. Tidigare lekte de nästan all vaken tid. Vi önskar lycka till med "Sixten" och att han ska sprida mycket glädje åt sin matte o husse. Idag var vi på fältträning med Bianca. Jag och Peggy var med och tittade. Peggy träffade flera vorstehhundar och hade det riktigt livat. Ingen rädsla alls utan bara rakt fram till alla. Hon är verkligen en social liten tjej, både mot människor och hundar. Bianca flög fram över fälten så det var en riktig fröjd att se. Ett stort plus hade varit om det fanns fågel också, men på den fronten var det tyvärr tomt. På onsdag är det dags att höftledsröntga Bianca. Det är alltid nervöst, även om vi tror att hon är helt ok.