Flisan 15 år

För 15 år sedan föddes S&FINJ(g)CH Naprox Emelie Bronté "Flisan" i Göteborg. Det var vår första lilla hund. Hon blev snabbt allas kelgris och fick följa med överallt. Nina började så småningom agilityträning med henne och snart var hon ute och tävlade. Flisan var snabb och det blev snart framgångar. Någon direkt lydnadsträning blev det inte men i och med så mycket agilityträning behövdes inte det. Hon visade sig vara en grytskarp hund och snart blev det grytprov i Sverige, Danmark och Finland, något som resulterade i ett svenskt och ett finskt championat. Gert hade henne med när han jagade klövvilt. Hon sökte genom såterna, fanns där vilt så förföljde hon med skall och sedan snabbt tillbaka till Gert igen. En gång blev hon och en wachtel omringad av en hel flock vildsvin, som de kört upp. Det var uppe på en sluttning så Gert såg det tydligt. Han visslade i pipan och kvickt fintade Flisan grisarna och smet iväg tillbaka till husse. Wachteln var inte så snabb och fick sig en törn av ett av vildsvinen. Ja, med Flisan har vi många minnen och tack vare att hon visade sig vara en sån mentalt bra hund startade vi kennel Svinghammar - och på den vägen är det...! Hon har haft fyra kullar med 6+9+4+6 valpar (25 st). Flisan är en mycket bestämd dam, som alla våra andra hundar, stora som små, alltid haft respekt för. Numera tillbringar hon sin mesta tid, sovande i sin korg. När vi äter kommer hon fortfarande för att tigga och givetvis delar vi med oss till henne då. Hon har god aptit och äter sin mat med glädje. Promenader gillar hon inte längre. Ut går hon när hon behöver sköta om, sen vill hon in igen - och vi lyder!
Hennes päls klipps, sedan några år tillbaka, så den sträva pälsen är tyvärr borta men vad gör det?

10-åriga Svinghammare

Idag fyller Mayas P-kull 10 år ! Grattis säger vi till Pigall, Pralin, Pix, Pastll, Pim-Pim och Plopp (mest känd som Ebbe - den store, lille rådjursjägaren).

Det känns att våren är på väg. Även om vinden biter ganska kallt, så värmer solen gott när den visar sig. Härligt när ljuset räcker till så att det kan bli hundpromenader i skogen efter jobbet. Valparna växer och blir snart 4 månader. Peggy är den tuffaste av dem. Hon tar ganska stora utflykter på egen hand, medan Rapp gärna håller sig i närheten av mig när vi är ute och går. Idag blev de presenterade för en död kronhjort av större modell. Peggy stannade upp och skällde till och sedan rusade hon direkt fram och luggade den. Rapp tog lite längre tid på sig men vågade han också. I TV-soffan ligger Rapp gärna och myser i knäet, medan Peggy klättrar runt och balanserar på armstödet eller ryggstödet, biter i knappar och försöker sig på att hoppa ner på golvet. Inte förrän jag håller henne stilla lugnar hon ner sig och sedan kan hon också ligga still ett tag. Hon har börjat att protestera högljutt när det är dags att sova på kvällen.
Bianca har varit på fältträning idag. Hon gör stora framsteg för varje gång. Idag blev det lite drev på hare, men Gert lyckades vissla av henne från drevet. Bravo!

Domarfadäs

Ranta runt i ringen! Här räknar domaren tänder på norska !!!!!!

Rossi en lovande liten kille med attityd!

Veckorna snubblar kvickt på och som vanligt finns det inte mycket till andningspauser på jobbet! Hemma är det också full rulle. Valparna vill ut vid 6-tiden på morgonen (det är till 99% Gert som stiger upp då) och sen har de lektajm i en timme innan de får frukost.
I fredags putsade jag till Bianca inför lördagens utställning i Malmö. Hennes päls är av bra kvalitet och det behövs inte mycket trimning. Vi kom iväg i god tid till utställningen och fick en hyfsat bra parkering. Här hemma blev valparna hämtade av Per, som också rastade de övriga hundarna. I Malmö började vi med att se hur det gick för Ninas Rossi. Han skulle in som hund nr 1 i ringen och det var lite nervöst för Nina. Precis som i Hässleholm tampades han mot sin kullbror och nu liksom då, vann Rossi och blev BIR-valp. Han fick en finfin kritik med bl.a att han uppvisar många fina detaljer och är en mycket lovande hund.

Ovanligt många strävhåriga vorsteh var anmälda, 17 st, och efter att ha sett Biancas kullbror bli bästa hane var det dags för oss. I klassen var det Bianca och två av hennes kullsystrar. Den norske domaren tittade noga på tänderna på alla och när han tittade Bianca i munnen mumlade han något om saknade tänder, kanske två men i allafall en. Sen sa han att hon saknade en P2:a och jag protesterade lite med att nej, hon har alla tänderna. Men vi åkte ut med "Very good" och så blev det de två andra systrarna som fick konkurrera. Jag var ganska upprörd och bad flera personer, bl.a hennes uppfödare, att räkna Biancas tänder. Inga tänder saknades och jag steg in i ringen och protesterade mot domslutet. Domaren tyckte väl det var ok att kolla tänderna igen och den här gången var alla tänderna där. Ja, jag räknade fel, sa han. Ingen ursäkt utan bara en korrigering på kritiklappen. Alltså missade vi att vara med och konkurrera - skit, också! Den domaren har hamnat på min svarta lista, var så säkra!! Jag tycker att jag skulle kunna få anm.avgiften på 350 kr tillbaka efter den domarmissen!!! Biancas bror, Ragnar, blev BIR !

När vi hämtade valparna hade de varit så jobbiga att Kasper och Matilda konstaterade att de aldrig skulle ha någon hundvalp mer! De hade blivit utkommenderade att promenera med valparna hela 5 gånger under dagen ! Ja, ja nu får det väl dröja innan vi ber om hundvakt igen!
Idag blev det spårning igen med Bianca och Mocca. Duktiga vovvar!

Vårtecken

Matilda i mål! Bianca efter ett lyckat spår.

Rossi gillade klöven

Utrustning!

Mocca släpper inte gärna klöven.

Det märks att våren är på väg! Ett säkert vårtecken är att det börjar rycka i hundträningslusten!
Den här veckan började med att Gert var och tränade fältarbete med Bianca. Hon söker ut fint och lyder dirigeringen med visselpipan. Hon stod för en fasan och respekterade vid uppflog! Bravo! Än har hon inte stött på någon hare eller rådjur så än vet vi inte hur hon reagerar för det. Jag har gått lite lydnad och tränat apportering med henne. Det går framåt! Hon har lite svårt att sätta sig när hon har apporten i munnen utan att "tappa" den. Vi har kommit så långt att hon tar på kommando, håller den stilla och går med den i munnen. Hon kan sitta med den i munnen och komma på en inkallning och lämna av. Jag har börjat att kasta apporten, men inte mer än ett par meter, för att ha full kontroll. Hon ska inte få chansen att springa och leka med apporten - något som hon är riktigt frestad av att göra!
Lite enskild träning med valparna har det också blivit. Båda svarar upp bra med klickern och kan sina namn ordentligt. Sämre går det med rumsrenheten. De läcker som såll och det går åt åtskilliga hushållsrullar i veckan. Idag fick de leka lite med klöven när vi var och spårade. Jättekul! Gerts jaktkompis Patrik ringde och ville att vi skulle lägga spår. Sagt o gjort - vi åkte upp i Oran och la spår till Mocca, Bianca och Rossi. Mocca spårar i ett behagligt tempo och väldigt noga. Vi har inte blivit färdiga att starta henne på prov, men nu är det dags. Bianca startar snabbt och har så brått att det ser ut som hon slarvar hit o dit. Gert fick stanna henne flera gånger och låta henne lugna ner sig lite. Iväg igen och även om hon blir hejdad då o då, trasslar in sig i linan så är hon helt fokuserad på sin arbetsuppgift. Hon fick gå ett långt spår och sista halvan spårade hon fantastiskt bra men måste bromsas i tempot. Vid sista vinkeln satt där plötsligt två män, som hade gjort upp en brasa. Bianca lyfte inte ens på huvudet utan spårade rakt förbi dem. Snacka om fokus!!
Rossi skulle prova på spår för första gången. Han luktade länge o väl på startplatsen, men fattade inte vad han skulle göra, så Nina tog det lugnt och väntade ut honom. Så blev det några steg i spåret och så stod han och tittade sig runt igen. Så höll han på fram till klöven. Sen var det jättekul att leka med den. Vi avslutade med att Nina tog skanken och sprang o gömde sig. Sen gick jag med Rossi och när han"kopplade på" näsan fick han spåra upp henne.
Patriks barn lekte med valparna och det var uppskattat från båda hållen!
Hundarna var trötta och nöjda när vi kom hem. Nina och jag åkte in till simhallen för att heja på Matilda som var med i sin första simtävling! Hon var jätteduktig som vågade!

Peggy hittade ett ben, som hon gärna ville ha för sig själv. Tre syskon i vild lek.

Pigall har tagit sin tillflykt på en högre nivå.

Vi kan slåss också!

Mars månad och våren närmar sig. Än är det kyliga vindar som gäller, men det har blivit så mycket ljusare och det piggar upp. Valparna har blivit 3 månader och ännu bor Raspberry "Rapp" kvar hos oss. Idag åkte de med till "trimträff" i Burlöv och klarade det galant. De låg och sov i sin bur medan jag hjälpte till att trimma några hundar. Sedan åkte vi hem till deras bror "Twix" Wildberry där de fick springa runt o leka i trädgården. Det blev lite slagsmål emellanåt, men för det mesta var de sams. Japp och Pigall, som också bor där, lekte också lite med valparna, men föredrog mest att titta på.