Valptid

Trots hot om oväder och min hemska högerfixerade förkylning åkte vi till Halmstad i lördags för att hämta hem vår nya flockmedlem, Trollängens Rebecka " Bianca". Oj, vad hon hade vuxit på två veckor! På vägen hem låg hon i mitt knä. Plötsligt började hon sagla enormt och jag förstod att det var illamående - kvickt ner på golvet och jo då, där låg förra måltiden. Första bästa stället att stanna på - ut med mattan i snön - så bra det är med snö ibland! Efter en stund samma sak - nu hade hon nog inget kvar i lilla magen. Men en tredje vända blev det och då hamnade det inte bara på mattan utan lite på mina byxor och en del på kängorna. Ut i snön igen och så hem! Stackarn! Första gången i bilen är det inte lätt. Sedan dess har allt gått som smort. Hon sov i buren hela natten till kl. 7 i morse och då såg vi att dörren till buren varit öppen! Här hoppar vi - gamla människor och klappar ihänderna av förtjusning när Bianca tjuter och visar att hon vill ut - och där - både kissar o bajsar hon. Oj, oj, så duktig hon är. Utan att ha morrat hörbart har Flisan tydligen visat att henne leker man inte med! Mocca har visat lite för tydligt och de andra är bara sååå snälla! I fredags sa Gert adjö till reglerad arbetstid och ska bli hemma med hundarna. Imorgon är det jag som ringer till vårdcentralen och undrar över mina ansiktshalvor som verkar vara helt oberoende av varandra. Vänster sida helt ok, höger - grym huvudvärk, snytbehov - örrk! och stopp i höger näsborre, grym värk i höger över- och underkäke, ont i högra örat och ögat !
Ha det bra alla som läser detta på Alla Hjärtans Dag!